Hon är min äldsta hundoch är en blandning mellan labrador, dobermann och finsk lapphund. Hon föddes den 9 augusti 2003. Uppfödaren döpte henne till Cinderella Andorra och mamma valde att ha kvar namnet. Hon kalldes för Cindy, men våran grannes hund hette så, så vi kallar henne Andorra, eller Andie istället. De började med att mamma visade mej en annons på blocket. På en hund, jag blev överaskad då mamma sa att vi inte skulle ha nån hund. Kommer ihåg att jag tyckte hunden på bilden som kallades Cindy var grymt söt!
Mamma skjutsade mej till ridskolan som vanligt en vanlig dag i november 2003. Mamma åkte hem medan jag red. Jag red Rocket den dagen. När jag ledde tillbaka honom till sin spilta så såg jag att mamma höll i en valp. "Vad söt valp! Vems är de?" Sa jag och svaret blev. "Min". Jo visst sa jag och lämnade hans utrustning i sadelkammaren. På vägen tillbaka så frågade jag igen och hon sa "Jag är seriös marielle, hon är min." Jag sa att de va inte roligt och blev faktiskt lite sur på henne. Och då sa en kvinna som stog i boxen brevid att mamma hade berättat allt för henne och att de faktiskt var mammas hund!
Jag blev galet glad och kramade Andie direkt! De spred sig snabbt i stallet att mamma hade köpt en hund så andie blev poppis snabbt.
Pappa ville inte ha en hund, men mamma köpte en hund ändå och de är jag grymt glad för!
Vi blev jourfamilj ungefär samtidigt som andie kom. Och de visade sig vara väldigt dåligt, för henne. Mamma lät jourbarnen gå ut med henne. De va jättebra för barnen, men väldigt dåligt för andie. De visade de sig så här efteråt. Kommer ihåg att jag sa till mamma att jag inte ville att dom skulle få hålla på med andie. Men mamma sa att de va hennes hund och hon bestämmer.
Pappa gick på kurs med henne för att han skulle lära sig att säga till henne. Han sa till henne på ett sätt som inte fungerade för henne så hon blev allt vildare. Hon blev aggressiv mot andra hundar. Fast hon hade sina bästa vänner Bamse och Loke. 2 stora schäfer hanar.
Pappa gick på en agilitykurs med henne och de slutade med att hon bet en annan hund och han blev förbannad och slutade kursen med henne. Så hon "vann" den fajten och hon blev värre.
När mamma tillslut bestämde sig för att jourbarnen inte skulle få gå med andie så kom de fram från grannar att de flesta barnen hade slagit henne! =(
Så jag förstår varför Andie är som hon är.

Året 06 så började mamma plugga i Vimmerby. Hon provade att ha med sig Andie i början, men Andie skäller konstant när hon är i lägenhet så de slutade med att jag fick ha henne på skolan. Jag va superglad för Andie va min älskling.
Året 08 så flyttade jag och katja till målilla i småland. Mamma bodde med oss. Året 09 så flyttade vi till nässjö och bor här nu. Jag gick en kurs med henne -10 tror jag de va, men kursledaren va väldigt dålig så gick med min andra hund istället.
Men jag har kämpat och kämpat med andie och hon har blivit mycket bättre! Hon drar inte i kopplet längre och skäller inte lika mkt. Men jag gillar hennes tokigheter ändå. Hon är speciell. Hon kan tex få äta direkt från min tallrik på bordet utan att tigga. Hon ska alltid ha täcke och kudde och ligga tätt intill mej när vi ska sova. Hon älskar valpar. Verkligen älskar dom. Hon hoppar allt jag pekar på. Hon lämnar aldrig gården. Hon kan måånga tricks! Hon blir som en valp vissa dagar. Hon blir alltid skendräktig efter löp och har leksaker som valpar. Hon gör många saker som gör att jag älskar henne. Hon är min finaste älskling.